mariaherdebrant

Nu är jag hemma från begravningen.
Det var så fint, så vackert, så sorgset och så känslosamt.
Jag tror nog att alla i kyrkan grät......många gånger.
Tårarna tycktes inte ta slut när vi satt där. Kistan var så vacker, otroligt mycket blommor och ett fint foto.
*Tårarna trillar än* =,,(
Barnen fick säga hej då dom också och det kändes bra (för dom OCH mig).
Tack mamma och Urban (begravningsbyrån) för att vi fick den chansen! Det gjorde min dag!

Nu känns huvudet så tungt och frossan håller i sig fortfarande. Jag antar att det är för att jag gråtit.
Jag skulle lätt kunna sova i ett par timmar nu.
Senare dyker min mamma och min bror med familj upp. Det blir lite mat och lugn och ro.
Bara vara vi och vara där för varandra.
Det känns skönt att kunna vara ett stöd för någon annan=)

Tack alla ni som genom ord och tanke varit ett stöd för mig och familjen under den svåra och jobbiga tid som varit nu. Ni alla är guld värda och det värmer=)

Kram Maria